- Solceller olika sorter för olika situationer

solceller
Olika sorters solceller har olika styrkor och svagheter och det finns inte ett självklart val för alla situationer. Naturligtvis är det en sak att hantera rakt på sol under 10 timmar nära ekvatorn och en helt annan sak att hantera dagsljus under 15-20 timmar uppe i Skandinavien. En del material och optimerande teknik är bra på direkt solljus och annat material och teknik har sin styrka i att hantera dovare ljus och skuggor.Utbudet är enormt och varianterna många men väldigt kortfattat kan man säga: Historiskt har solceller som görs av mono-kristallin och polly-kristallin störst marknadsandel och är vanligast. Värt att notera att tunn films solceller är på frammarsch främst på grund av pris, möjlighet till skräddarsydda anpassningar till produktionsmiljön, samt att med optimerande teknik kan de producera bra med el under morgon och kvällstimmar eller dagar med dovt dagsljus.

Så här funkar det med solceller

Solceller omvandlar energin i solstrålningen till elektrisk ström, likström. När solstrålningen träffar solcellers framsida skapas en låg elektrisk spänning mellan solcellens fram och baksida. Många solceller kopplas ihop i serie och parallellt så att solcellsmodulen kan uppnå önskad spännings och strömnivå.Solcellerna genererar likström vilket vi har ganska lite nytta av därför omvandlas likströmmen till växelström genom en så kallad växelriktare. De vanligaste typerna av solceller är mono-kristallina solceller, poly-kristallina solceller och tunnfilms solceller.

Mono-kristallina solceller

Görs av tunna enkristall kiselblock. Tillverkningsprocessen är lite mer komplicerad men verkningsgraden är ofta något högre än för poly-kristallina solceller. Färgen är normal blåsvart och mer mot svart än blått. Mono-kristallina solceller har bättre förmåga att alstra energi bra vid diffusa solstrålningsförhållanden än poly-kristallina. Användandet av så kallade optimerare har gjort att dagsproduktionen kan hållas på högre nivå än tidigare då man inte låter en svagare länk i kedjan bromsa de andra solpanelerna.

Poly-kristallina solceller

Görs av flera mindre kiselkristaller i varje cell. Färgen är blå – lite skimrande. Poly-kristallina solceller är billigare att tillverka då processen är enklare. De är också de vanligaste förekommande solcellerna på marknaden. De mest effektiva poly-kristallina cellerna kan ha en verkningsgrad på 19%.Användandet av så kallade optimerare har gjort att dagsproduktionen kan hållas på högre nivå än tidigare då man inte låter en svagare länk i kedjan bromsa de andra solpanelerna.

Tunnfilms solceller eller Amorfa solceller

En traditionell tunnfilms solcell skapas genom att ett tunt skikt av kisel är läggs på metall, glas, kisel eller plast. Det finns en uppsjö av olika solcellsprodukter även i tunnfilmssegmentet och de som lyckas få ut högst verkningsgrad kombinerar koppar, indium och selen. De bästa kommer upp i en konverteringsgrad på runt 15 %. Verkningsgrad är inte så viktigt om du inte har begränsad yta och väldigt bra direkt solljus. I Sverige har vi dagsljus länge men inte så starkt ljus som vid ekvatorn så det handlar om att du väljer en panel som kan levererar el även i dovare ljus. En solcell med hög lägsta nivå är det som i slutändan kommer producera mest el till ditt hustak.Tunnfilm har fördelen att de är relativt billiga att tillverka och flexibla i sin natur så det går att klämma in dem på ytor där poly och mono-kristallina celler inte kan komma på fråga.

Läs mer om olika sorters solceller hos wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Solcell